| Förra vers Nästa vers |
Galaterbrevet 2: 2 |
| 2000 Jag for dit efter att ha haft en uppenbarelse. Där lade jag fram – enskilt, inför de ansedda – det evangelium som jag förkunnar bland hedningarna, för jag ville inte slita, eller ha slitit, förgäves. | reformationsbibeln Och jag for dit upp på grund av en uppenbarelse och lade fram för dem det evangelium som jag predikar bland hedningarna, och enskilt för de mera ansedda, för att jag inte skulle löpa eller ha löpt förgäves. | folkbibeln Jag for dit på grund av en uppenbarelse och lade fram - enskilt, för de ansedda - det evangelium jag predikar bland hedningarna. Det var väl inte så att jag sprang eller hade sprungit förgäves? |
| 1917 Men det var på grund av en uppenbarelse som jag for dit. Och för bröderna där framlade jag det evangelium som jag predikar bland hedningarna; särskilt framlade jag det för de män som stodo högst i anseende — detta av oro för att mitt strävande nu vore förgäves eller förut hade varit det. | 1873 Och for jag dit upp efter en uppenbarelse, och befrågade mig med dem om Evangelium, som jag förkunnar ibland Hedningarna; besynnerliga med dem, som för något voro räknade; på det jag icke skulle löpa fåfängt, eller redo lupit hafva. | 1647 Chr 4 Men jeg drog op / efter en obenbarelse / oc jeg satte dem det Euangelium for / som jeg prædicker iblant Hedningene : Men dem i sær / som hafde anseelse / ad jeg skulde icke løbe forgefvis / eller hafve løbit i saa maade. |
| norska 1930 2 men jeg gikk der op efter en åpenbaring. Og jeg forela dem, og særskilt dem som gjaldt mest, det evangelium som jeg forkynner iblandt hedningene, om jeg vel løp eller hadde løpet forgjeves. | Bibelen Guds Ord Og jeg drog opp på grunn av en åpenbaring og la fram for dem det evangelium jeg forkynner blant hedningefolkene, og da særskilt for dem som var høyest ansett, for at jeg ikke på noen måte skulle løpe, eller ha løpt, forgjeves. | King James version And I went up by revelation, and communicated unto them that gospel which I preach among the Gentiles, but privately to them which were of reputation, lest by any means I should run, or had run, in vain. |
| 6BC 1108-9 info |