Förstesidan

Förra vers                                                                                        Nästa vers

Första Kungaboken 21: 4


2000
Achav begav sig hem, dyster och förbittrad över att Navot från Jisreel hade svarat att han inte ville ge honom sitt fädernearv. Han lade sig på sängen med ansiktet bortvänt och ville inte äta.
folkbibeln
Då gick Ahab hem till sitt, missmodig och arg på grund av det svar jisreeliten Nabot hade givit honom, när han sade: "Jag vill inte ge dig vad jag fått i arv från mina fäder." Ahab lade sig på sin säng och vände bort ansiktet och åt ingenting.
1917
Då gick Ahab hem till sitt, missmodig och vred för det svars skull som jisreeliten Nabot hade givit honom, när denne sade: ”Jag vill icke låta dig få mina fäders arvedel.” Och han lade sig på sin säng och vände bort sitt ansikte och åt intet.
1873
Då kom Achab hem, illa tillfrids och vred, för det ordets skull, som Naboth den Jisreeliten till honom talat hade, och sagt: Jag vill icke låta dig få mina fäders arf. Och han lade sig uppå sin säng, och vände sitt anlete, och åt intet bröd.
1647 Chr 4
Da kom Achab ilde tilfreds oc vred hiem / for det ords skyld / dom Naboth den Jesreeliter hafde talt til hannem / oc sagt : Jeg vil icke gifve dig mine Fædres Arf / Oc hand lagde sig paa sin Seng / oc vende sit Ansict / Oc ood icke Brød.
norska 1930
4 Så gikk Akab hjem mismodig og harm for det svar jisre'elitten Nabot hadde gitt ham da han sa: Jeg vil ikke gi dig min fedrene arv. Og han la sig på sin seng og vendte ansiktet bort og vilde ikke ete.
Bibelen Guds Ord
Så gikk Akab inn i huset sitt, gretten og mismodig på grunn av svaret jisre'elitten Nabot hadde gitt ham. For han hadde sagt: "Jeg vil ikke gi deg fedrearven min." Han la seg på sengen og vendte ansiktet bort. Og han ville ikke spise mat.
King James version
And Ahab came into his house heavy and displeased because of the word which Naboth the Jezreelite had spoken to him: for he had said, I will not give thee the inheritance of my fathers. And he laid him down upon his bed, and turned away his face, and would eat no bread.

danska vers