Hesekiel 17 1 HERRENS ord kom till mig. Han sade: 2 "Du människobarn, ge Israels hus en gåta och tala till det i en liknelse, och säg: 3 Så säger Herren, HERREN: En stor örn med stora vingar och långa vingpennor och täckt med brokiga fjädrar kom till Libanon och tog bort toppen på cedern. 4 Han bröt av dess översta gren och förde den till köpmännens land och satte den i en handelsstad. 5 Han tog en planta som växte i landet, och planterade den i fruktbar jord. Han förde den till mycket vatten och satte den som ett pilträd där. 6 Den växte upp och blev en vinstock med många grenar, men med låg stam för att dess rankor skulle vända sig till honom och dess rötter vara under honom. Den blev en vinstock som bar grenar och sköt skott. 7 Men det fanns också en annan stor örn med stora vingar och många fjädrar. Och se, vinstocken sköt längtansfullt ut sina rötter till den. Och från platsen där den var planterad sträckte den sina rankor mot honom, för att han skulle vattna den. 8 Den var planterad i god jord vid mycket vatten, för att den skulle få grenar och bära frukt och bli en utsökt vinstock. 9 Säg: Så säger Herren, HERREN: Kan det gå väl för den vinstocken? Skall han inte rycka upp rötterna och riva av frukten, så att den torkar och alla de spirande bladen vissnar? Det behövs ej stor kraft eller mycket folk för att rycka upp den med rötterna. 10 Visst står den fast planterad, men kan det sluta väl för den? När östanvinden når den, skall den då inte helt torka bort? På den plats där den vuxit upp skall den torka bort." 11 HERRENS ord kom till mig. Han sade: 12 "Säg nu till det upproriska släktet: Förstår ni inte vad detta betyder? Säg dem: Se, kungen i Babel kom till Jerusalem och tog kungen och furstarna och förde dem med sig till Babel. 13 Sedan tog han en ättling av kungahuset och slöt förbund med honom och lät honom avlägga ed. Men de mäktiga i landet förde han med sig bort, 14 så att riket skulle vara oansenligt och inte kunna resa sig utan hålla förbundet med honom, om det skulle bestå. 15 Men denne avföll från honom och skickade sina sändebud till Egypten, för att man där skulle ge honom hästar och mycket folk. Kan det gå väl för honom? Kan han undkomma? Kan den som bryter förbund komma undan? 16 Så sant jag lever, säger Herren, HERREN: Han skall dö i Babel där den kung bor som gjorde honom till kung, ty han föraktade eden han givit honom och bröt förbundet han slutit med honom. 17 Inte heller skall farao med stor här och mycket folk hjälpa honom i kriget, när man kastar upp en vall och bygger en belägringsmur till undergång för många människor. 18 Han föraktade eden och bröt förbundet och gjorde allt detta, fastän han hade givit sitt löfte. Han skall inte komma undan. 19 Därför säger Herren, HERREN: Så sant jag lever, jag skall låta min ed som han har föraktat och mitt förbund som han har brutit komma över hans huvud. 20 Jag skall breda ut mitt nät över honom, och han skall fångas i min snara. Jag skall föra honom till Babel och döma honom där för den otrohet som han har begått mot mig. 21 Alla hans flyktingar och alla hans skaror skall falla för svärd, och de som räddas skall spridas för vinden. Och ni skall inse att jag, HERREN, har talat. 22 Så säger Herren, HERREN: Jag skall själv ta en kvist från den höga cederns topp och plantera den. Av dess översta grenar skall jag bryta av en späd kvist och själv plantera den på ett högt och brant berg. 23 På Israels höga berg skall jag plantera den, och den skall få grenar och bära frukt och bli en utsökt ceder. Alla slags fåglar skall bo under den och finna skugga under grenarna. 24 Alla markens träd skall förstå att jag, HERREN, har böjt ner det höga trädet och upphöjt det låga trädet, och låtit det friska trädet torka och det torra trädet grönska. Jag, HERREN, har talat och skall göra det." |