Jesaja 65 1 Jag låter mig sökas av dem som inte frågade efter mig, jag låter mig finnas av dem som inte sökte mig. Till ett folk som inte åkallade mitt namn sade jag: "Här är jag, här är jag." 2 Hela dagen har jag räckt ut mina händer mot ett trotsigt folk, som vandrar på den väg som inte är god, som följer sina egna tankar, 3 ett folk som ständigt kränker mig rakt i ansiktet. De bär fram offer i trädgårdar och tänder offereld på tegelaltaren, 4 de har sitt tillhåll bland gravar och tillbringar nätter i undangömda nästen, äter svinkött och har oren mat i sina kärl. 5 De säger: "Håll dig för dig själv! Kom inte nära mig, för jag är heligare än du." De är som rök i min näsa, en eld som brinner hela dagen. 6 Se, det står skrivet inför mig: Jag skall inte tiga, förrän jag har givit vedergällning, ja, vedergällning i deras famn, 7 både för deras egna missgärningar och för deras fäders, säger HERREN. De som tände offereld på bergen och hånade mig på höjderna. Jag skall mäta upp i deras famn lönen för vad de tidigare har gjort. 8 Så säger HERREN: Liksom man säger om en druvklase när det finns saft i den: "Fördärva den inte, det finns välsignelse i den", så skall också jag göra för mina tjänares skull: Jag skall inte fördärva dem alla. 9 Jag skall låta en avkomma gå ut från Jakob, från Juda en arvinge till mina berg. Ty mina utvalda skall besitta landet, mina tjänare skall bo där. 10 För mitt folk, som frågar efter mig, skall Saron bli en betesmark för får och Akors dal en lägerplats för nötboskap. 11 Men ni som överger HERREN och glömmer mitt heliga berg, ni som dukar bord åt Gad och häller upp blandat vin åt Meni,* 12 er har jag bestämt åt svärdet. Ni skall alla få böja er ner för att slaktas, därför att ni inte svarade när jag kallade, inte hörde när jag talade. Ni gjorde det som var ont i mina ögon och valde det som misshagade mig. 13 Därför säger Herren HERREN så: Se, mina tjänare skall äta, men ni skall hungra, mina tjänare skall dricka, men ni skall törsta, mina tjänare skall jubla, men ni skall stå med skam, 14 mina tjänare skall jubla i sitt hjärtas fröjd, men ni skall ropa i ert hjärtas plåga och jämra er i förtvivlan. 15 Ni skall överlämna ert namn åt mina utvalda till att användas som en förbannelse, och Herren HERREN skall döda dig. Men åt sina tjänare skall han ge ett annat namn. 16 Den som då välsignar sig i landet skall välsigna sig vid Sanningens Gud,* och den som avlägger ed i landet skall svärja vid Sanningens Gud. Ty de förra bedrövelserna är då glömda och dolda för mina ögon. 17 Se, jag skapar nya himlar och en ny jord, och man skall inte mer komma ihåg det förgångna eller tänka på det. 18 Men fröjda er och jubla till evig tid över det som jag skapar, ty se, jag skapar Jerusalem till jubel och dess folk till fröjd. 19 Jag skall jubla över Jerusalem, fröjda mig över mitt folk. Där skall inte mer höras gråt eller klagan. 20 Där skall inte mer finnas spädbarn som lever endast några dagar, inte heller gamla män som ej uppnår sina dagars mått. Den som dör vid hundra års ålder är en ung man, och först vid hundra års ålder skall syndaren drabbas av förbannelsen. 21 De skall bygga hus och få bo i dem, plantera vingårdar och få äta deras frukt. 22 När de bygger hus, skall andra inte bo i dem, när de planterar något, skall andra inte äta av det. Som ett träds ålder skall mitt folks ålder bli, mina utvalda skall länge få njuta av sina händers verk. 23 De skall inte arbeta förgäves, inte heller föda barn till en bråd död, ty de är en avkomma, välsignad av HERREN, och deras efterkommande tillsammans med dem. 24 Det skall ske att innan de ropar skall jag svara, medan de ännu talar skall jag höra. 25 Vargar skall gå i bet med lamm, lejon skall äta halm som oxar, och stoft skall vara ormens föda. Ingenstans på mitt heliga berg skall de göra något ont eller skadligt, säger HERREN. |