Sakarja 13 1 På den samma tiden skall Davids hus, och borgarena i Jerusalem, hafva en fri öppen brunn emot synder och orenhet. 2 På den tiden, säger HERREN Zebaoth, skall jag borttaga de afgudars namn utu landena, så att man intet mer skall komma dem ihåg; dertill vill jag ock bortdrifva de spåmän och orena andar utu landena. 3 Och skall ske, att när någor mer spår, så skola hans fader och moder, de honom födt hafva, säga till honom: Du måste dö, ty du talar lögn uti HERRANS Namn. Och alltså skola fader och moder, de honom födt hafva, stinga honom genom, då han spår. 4 Ty det skall ske på den tiden, att spåmännerna komma på skam med sina syner, då de derom spå; och skola icke mer draga hårkläder uppå, der de med bedraga; 5 Utan han skall säga: Jag är ingen Prophet, utan en åkerman; ty jag hafver tjent menniskom allt ifrå minom ungdom. 6 Men om man då säger: Hvad är det för sår uti dina händer? Då skall han säga: Så är jag slagen uti deras hus, som mig älska. 7 Svärd, upp öfver min herda, och öfver mins folks Första, säger HERREN Zebaoth; slå herdan, så varda fåren förskingrad; så vill jag vända mina hand till de små. 8 Och det skall ske, uti hvilket land, säger HERREN, två delar äro, de skola bortryckas och förläggas, och tredjedelen derinne qvarblifva. 9 Och jag skall föra den samma tredjedelen genom eld, och rensa honom, såsom man rensar silfver, och fäja honom, såsom man fäjar guld. Desse skola då åkalla mitt Namn, och jag skall höra dem; jag skall säga: Det är mitt folk; och de skola säga: HERREN, min Gud. |