Efesierbrevet 2 1 Och eder också, då I döde voren genom öfverträdelser och synder; 2 Der I uti fordom vandraden, efter denna verldenes lopp, efter den Förstan, som magt hafver i vädret, nämliga efter den andan, som nu verkar i otrones barn; 3 Ibland hvilka vi ock alle fordom vandrat hafve, uti vårt kötts begärelser, och gjordom hvad köttet och sinnet lyste; och vorom af naturen vredsens barn, såsom ock de andre. 4 Men Gud, som är rik i barmhertigheten, för sina stora kärleks skull, der han oss med älskat hafver; 5 Den tid vi ännu döde vorom i synderna, hafver han oss samt med Christo gjort lefvande (genom nådena ären I frälste); 6 Och hafver samt med honom uppväckt oss, och samt med honom satt oss i det himmelska väsendet i Christo Jesu; 7 På det han i tillkommande tid bevisa skulle sine nåds öfversvinneliga rikedom, genom sina mildhet öfver oss, i Christo Jesu. 8 Ty af nådene ären I frälste, genom trona; och det icke af eder, Guds gåfva är det; 9 Icke af gerningar, på det ingen skall berömma sig. 10 Ty vi äre hans verk, skapade i Christo Jesu till goda gerningar, till hvilka Gud oss tillförene beredt hafver, att vi uti dem vandra skole. 11 Derföre, tänker derpå, att I som fordom efter köttet hafven varit Hedningar, och vorden kallade förhud af dem som kallas omskärelse efter köttet, den med handene sker; 12 Att I på den tid voren utan Christo, främmande och utan Israels borgareskap, och främmande ifrå löftsens Testament, intet hopp hafvande, och voren utan Gud i verldene. 13 Men nu, I som i Christo Jesu ären, och fordom fjerran voren, ären nu när vordne, genom Christi blod. 14 Ty han är vår frid, den af bådom hafver gjort ett; och hafver nederbrutit medelbalken, i det att han igenom sitt kött borttog ovänskapen; 15 Nämliga lagen, som i budordom stod; på det han skulle af tvåm skapa ena nya mennisko i sig sjelfvom, och frid göra. 16 Och att han skulle försona dem båda med Gudi uti en kropp, genom korset; och hafver dödat ovänskapen genom sig sjelf; 17 Och är kommen, och hafver igenom Evangelium bådat eder frid, I som fjerran voren; så ock dem som när voro. 18 Ty genom honom hafve vi både tillgång uti en Anda till Fadren. 19 Så ären I icke nu mera gäster och främmande; utan helgamanna medborgare, och Guds husfolk; 20 Uppbyggde på Apostlarnas och Propheternas grund, der Jesus Christus öfverste hörnestenen är; 21 På hvilken hela byggningen tillhopafogad växer till ett heligt tempel i Herranom. 22 På hvilken ock I med uppbyggde varden, Gudi till ett hemman, genom Andan. |