1873                                                                                           tillbaka

Du skall klicka på versnumret innan nästa sida öppnas och visar de olika översättningarna samtidigt.

Amos bog 8

1 Herren HERREN viste mig ena syn; och si, der stod en korg med sommarfrukt. 2 Och han sade: Hvad ser du, Amos? Men jag svarade: En korp; med sommarfrukt. Då sade HERREN till mig: Änden är kommen på mitt folk Israel; jag vill icke mer öfverse med dem. 3 Och de visor uti kyrkomen skola uti gråt vända varda på den tiden, säger Herren HERREN. Der skola mäng död lekamen ligga allestäds, de man skall hemliga bortbära. 4 Hörer detta, I som förtrycken den fattiga, och förderfven den elända i landena; 5 Och sägen: När vill då den nymånaden hafva en ända, att vi måge korn sälja? och Sabbathen, att vi måge hafva kom falt, och förminska skäppona, och förhöja siklen, och förfalska vigtena? 6 På det vi måge få de fattiga under oss för penningar, och de torftiga för ett par skor, och sälja agnar för korn? 7 HERREN hafver svorit emot Jacobs högfärd: Hvad gäller, om jag sådana deras gerningar evinnerliga förgäta skall? 8 Skulle för slik styckers skull landet icke bäfva, och alla inbyggarena gråta? Ja, det skall alltsamman lika som med en flod öfverlupet, och bortfördt, och öfvertäckt varda, lika som floden gör uti Egypten. 9 På den tiden, säger Herren HERREN, skall jag låta solena nedergå om middagen, och landet mörkt varda om ljusa dagen. 10 Jag skall förvända edra högtidsdagar sorg, och alla edra visor i klagogråt; och jag skall låta komma en säck öfver alla länder, och göra all hufvud kullot; och skall göra dem ena sorg, lika som man sörjer öfver enda sonen; och de skola få en ömkelig ända. 11 Si, tiden kommer, säger Herren HERREN, att jag skall sända en hunger i landet; icke en hunger efter bröd, eller törst efter vatten, utan efter att höra HERRANS ord; 12 Så att de skola löpa omkring hit och dit, ifrå det ena hafvet till det andra, ifrå norr och till öster, till att söka HERRANS ord, och skola dock icke finnat. 13 På den tiden skola sköna jungfrur och ynglingar försmäkta af törst; 14 De der nu svärja vid Samme synd, och säga: Så sant som din gud i Dan lefver; så sant som din gud i BerSeba lefver; ty de skola så falla, att de intet skola kunna uppstå igen.
Förra kapitel                                                                                        Nästa kapitel